Det blev ingen "träffa tamara" var så stressad då jag skulle till bussen och sprang hela vägen och när jag kommer fram till bussen märker jag att jag inte hade min mobil på mig och hade inget minne av att jag hade tagit den eller inte så jag sprang tillbaks hem och letade som en galnig och ringde upp den från pappas mobil och den va avstäng..när den ramlar brukar den stängas av..och så börja tårana att rinna utan stoppp!! jag o pappa tar på oss skorna och går ut o letar..men hitta inte den :'( har gråtit som om det vore att jag blivit dumpad eller något..som jag sagt tidigare här i bloggen så är min mobil mitt allt! verkligen ALLT!..känner mig såå toom och har migrän av hur mycket jag gråtit..hann bara ha den 1 månad :'(.Bryr mig inte om själva mobilen,kan köpa en ny..men...alla nummer alla... söta medelande... alla bilder ...allt e bortaa!! :'(